Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Min bästa vän är nog.. Elin tror jag.

Hon är sån där vän som man kan träffa hur sällan som helst men man är ändå lika bra vänner. Man kan prata om allt, alltid, och man behöver inte prata alls om man så önskar. Man kan bara vara i varandras närhet. Hon är en sån vän man kan prata med utan att behöva tänka sig för vad man säger. Det man säger, oavsett vad det är, stannar mellan henne och en själv. Hon är en vän som ställer upp i vått och torrt.

- En äkta vän med andra ord.

Ja, det får vara nog. Elin Hedlund är min bästa vän. :)

Nu ska jag mysa ner i soffan med min man, som kommit hem idag ifrån sthlm. Vi ska väl ordna något att stoppa i magen (svälter snart ihjäl då det enda jag ätit är en mjuk macka och en hård macka i morse kl 10 cirkus). Sedan blir det Robinsson också, i vanlig ordning. Myyyys!

Så, goodbye!

Och listan fortsätter..

Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Jag jobbade 8.15-15.30, dagen på jobbet gick bra. Däremot så var jag tvungen att gå och hämta Melvin och sedan gå hem, vilket inte kändes helt okej då det var svin kallt! Och bara för att göra det hela lite värre, så hade självklart min jack jävel gått sönder. Så jag hade ingen dragkedja, eller snarare saken jag drar upp för att få jackan knäppt och ner för att öppna jackan hade ramlat av. Så jag fick gå med öppen jacka, jag hade dessutom inte räknat med att behöva gå så jag hade ett par tunna stumpbyxor på mig. Glömde även mina vantar i (trodde jag) bilen, men det visade sig att jag hade glömt dom i vagnen som stod på dagis. Så från dagis och hem kunde jag åtminstone använda vantar. Men usch vad svinit kallt det var!

Väl hemma så gjorde jag mat åt Melvin och sedan tog jag och Melvin oss ett varmt bad. Det behövde vi efter promenaden. Sedan kom min mor med kinamat åt mig :D

Lade Melvin strax efter sju tiden, kollade på Gray´s och sedan sov jag.

Sov över i morse gjorde jag också, så fick stressa som en hel tok. Men kom bara tio min försent, så det gjorde jag bra måste jag säga!

På återseende i morgon med nytt tema.

Jobb idag 8.00-17.15, gick helt okej. Lite halv segt att komma tillbaka efter att man varit borta någon dag. Men ändock skönt.

Förtsättningsvis så hoppas vi på nästa ämne från listan;

Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Kärlek för mig är något man inte kan sätta fingret på, det sätter sig på så många sinnen och på så olika sett. Det fyller kroppen men så många känslor, huvudet med så många tankar. Det är svårt att förklara känslan av kärlek.

Men kärlek är underbar när det väl är, det finns givetvis kärlek som inte är så hälsosam såklart. Men när den är hälsosam och underbar så är det oerhört fantastisk. Jag kan dock inte säga så mycket mer.. vad kärlek är, är svårt att förklara.

På återseende i morgon med nytt ämne

Förtsättningen på listan kommer nedan, men tänkte skriva lita kort om helgen först.

Fredag 26:e; Var hemma med M då han var febrig, gjorde inget speciellt. Tog en snabb tur ner på stan för att inhandla lite mat. Blev även tre tröjor till Johannes och två tröjor till mig.

Lördag 27:e; Skjutsade M till Bollnäs, handlade lite julsaker till hemmet på annan ort. Jag och Johannes fick en heldag tillsammans utan barn vilket inte händer allr för ofta, vi hade det jätte mysigt! Vi åt även lite mat tillsammans. Sedan åkte vi hem och M kom tillbaka hem. Jag stoja lite med honom och sedan ville han minsann sova.  Vi julpyntade, bytte gardiner och satt upp julstjärnor och liknande. Riktigt mysigt blev det! :)

Söndag 28:e; Var bara hemma på förmiddagen, åt potatisgratäng och kött till lunch och bestämde oss sedan för att åka till Bollnäs på julskyltning. Så väl där träffade vi Bea och Amanda. Mycket skoj, men riktigt kallt! Vi var hemma vid sju tiden och då gjorde jag kväller med M och Johannes åkte och hämtade Kinamat som vi åt till "ensam mamma söker".

Mån: Idag är jag hemma med M då han hade feber igår kväll. Skit konstigt sjuk har han varit, till och från hela tiden. Men i morse när jag tog feber på honom så hade han bara 37.6 så han har ju just ingen feber längre. Men han är lite halv "tagen" eller vad man säger.. Han bara ligger mest, sover.. Så ger honom dagen och är han pigg under dagen får vi pröva dagis i morgon.

Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Än så länge har jag inte ätit något, har däremot druckigt två st "festisar" eller vad det nu är. Blir lunch så snart M vaknar, tror det blir pölsa faktiskt. Rätt gottans det!

Så listan denna dag blir inte speciellt intressant, men i morgon kommer ett nytt inlägg med nytt ämne :)

Verkar dock inte som att någon ens läser denna förbannade blogg, men ändå.. Det är relativt skoj att skriva endå.

På återseende

Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Min mamma heter Susanne Näsström, hon är född 1971. Hon är uppvuxen här i Söderhamn och hon är en mycket genuin kvinna. Min mamma är bland det bästa som finns, utan henne skulle jag aldrig ha uppnåt så mycket i mitt liv. Även om jag är jag pga av mig och allt jag uppnåt så skulle det inte vara möjligt utan att mamma stod bakom mig. Hon har tjatat, vi har bråkat och jag har tyckt att allt hon säger och gör är sinnessjukt. Men såhär i efterhand så förstår jag varför, jag ser även att allt tjat och alla bråk inte var i förväges. Hon har alltid gjort allting för min skull, hon har alltid funnits till hands och hon har alltid stöttat mig i allt. 

Då hon är väldigt givmild och omtänksam tas hon lätt för givet, vilket är galet fel. För hon gör inte alltid allting för att hon vill, utan för att hon vill för personen i frågas bästa. Jag själv vet att jag ibland tar henne för givet, men jag är när jag kommer på mig själv väldigt noga med att visa min uppskattning till saker hon gör för mig.

Denna kvinna är kvinnan i mitt liv och jag älskar henne oerhört mycket!

Min goaste mamma!

Min pappa hette Hans Norgren och han var född 1970, han skulle med andra ord ha fyllt 40 i år den 31 augusti. Han är också uppvuxen i Söderhamn, dom bodde i Onsäng där även jag bodde som liten och i många år. Han var fåordig och lite reserverad men ville alltid ens bästa. Han trodde att allt han gjorde var det bästa för mig och mina två syskon på hans sida även fast han hade helt fel.

Han var svetsare och jobbade mycket borta, jag var hos honom varannan helg tills jag var tio år och därefter började jag bo hos honom varannan vecka då jag fick en lillebror som jag såklart ville träffa så mycket som möjligt. Vi bodde dom sista åren i hans liv på Knäcktslätten och sedan köpte vi ett hus på Baggargatan (för dom som inte vet så är båda ställerna rätt centralt). På Baggargatan hann vi dock inte bo speciellt länge innan pappa gick bort.

Pappa träffade en tjej som heter Anna när jag var ca tio år som han fick min lillebror tillsammans med. Han fick även min lillasyster tillsammans med henne ca 5 mån innan han gick bort.

Jag har tyvär inte så mycket mer att berätta om honom då jag inte minns speciellt mycket av någon konstig anledning, han var som sagt fåordig och vi hann knappt skapa en sådan relation då vi talade om våra problem med varandra eller så. Man gjorde inte det med honom utan det var med mamma eller Anna man gjorde det. Pappa hade en annan syn på allting, han var trotsallt en Norgren.

Jag har hela mitt liv jobbar för att göra honom stolt, mitt mål i livet var att göra allting för att han skulle vara stolt. Han var stolt över mig, men sa det aldrig. Vilket fick mig att tro att han inte var det.. Jag ville så gärna höra att han var stolt över mig och att han uppskattade mig. Det var mitt mål och är kanske lite fortfarande, jag gör mycket för att göra honom stolt och varje gång jag lyckas med något så påminns jag om hur gärna jag skulle vilja ringa honom och berätta att "pappa, nu har jag fått barn, nu har jag fåt körkort eller nu har jag fått jobb och har flyttar hemifrån". Sånna saker man ska kunna dela med sina föräldrar. Framförallt körkort och jobb vet jag att det var något som min pappa ansåg vara mycket viktigt. Så jag VET att han skulle vara stolt för att jag fått dom båda.

Min pappa gick bort 2005-07-29 och även om det är över fem år sedan han togs ifrån oss så saknar jag honom inget mindre idag än vad jag gjort tidigare. Jag känner inte någonstans att det är mer okej. Däremot så har jag lärt mig att leva med faktum att jag faktiskt inte har en fysisk pappa längre, men jag har ingen pappa mindre. Han finns med oss och bland oss. Och jag vill tro att han ser ner på mig och ler av stolthet. "Det det är min dotra det".

R.I.P - Älskade pappa! Du fattas oss <3

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Denna punkt är svår då allt är relativt, den första killen jag ansåg mig vara kär i var Simon Molander. Men jag har på senare dagar stött på en helt annan form av kärlek, till Johannes. Även om jag då, som tretton åring tyckte att jag var himla kär, så var det inte på samma sätt som det idag är.

Så om jag får säga det själv så är min första sanna kärlek - Johannes Tjernberg. Den kärlek jag känner till honom är en sån där som verkligen kittlar i hela kroppen, det känns i hela mig att jag är sådär riktigt kär.

Denna punkt kan jag inte utveckla mer tyvär, som jag sa - allt är relativt och det är en tolkningsfråga på vad man anser är kärlek.

My love to Johannes and my best to you all!

Tänkte berätta lite om M´s utveckling, inte för att det skett några otroligt stora framsteg. Men allt det lilla är oerhört stort i en mammas ögon. Han säger mer och mer, dessutom så förstår han det mesta nu. Jag kan be honom visa saker eller göra saker så gör han det.

Tänkte försöka göra en lista på saker jag kommer på, men det är så svårt att komma ihåg allt. Men jag gör ett försök.

Mamma - Mamma

Pappa - Pappa

Jolla - Jlolla

Jag ramlade - Ja mamla

Hej - Hej

Hej då - Hej da

Bye bye - baibai (typ?)

Blöja - Mlöja

Törstig - Töschig

Melvin - Meme

Mormor - Momo

Morfar - Mopfa

Jens - Jes

Kom - Homn

Lampa - Ampa

Där - Dä

Så - Så

Borta - Bota

Skål - Kål

Kaka - Kaka

Lälla (välling) - Läla

Buss - Bupp

Bil - Bromn

Blomma - Blomna

Tack - Tath

Pussel - Pus

Äpple - Pläpple

Banan - Baan

Elin - Ella

Bea (dagisfröken) - Beja

Napp - Nabp

Snutte - Snuu

Öga - Öga

Mun - Mu

Gris - Gji

Pucko - Pucko

Puppa - Puppa (detta kan han för att jag sagt "surpuppa")

Kallt - Kat

Varmt - Vam

Oj - Oj

Wow - Wow

Ja - Ja

Nej - Ne

Han skäller även om han ser en hund och vet att det är en vovve, ser han en katt så jamar han. Ser han ett lejon eller en tiger så morrar han högt och ser han en orm så "srrrrrr" ' ar han. Detsamma gör han när han sitter på pottan, då låtsas kissar han. Ja, det är mycket som händer.

Denna tid måste vara den bästa tiden, så är så fruktansvärt roligt att se allting han kan och allting han lär sig. Det är helt fantastiskt när man tänker tillbaka på tiden sedan han föddes. Det är ju inte längesen och ändå har han lärt sig så mycket.

När vi går ifrån parkeringen och hem så härmar han mig, om jag går jätte bredbent så gör han också det. Går jag baklänges så gör han det, hoppar jag så hoppar han. Vi har himla roligt när vi går hem :)

När jag lämnar honom på dagis så springer han in och kramar personalen och sedan kommer han springandes emot mig med öppna armar, han ger mig en kram och om jag har tur en puss. Sen vänder han sig om och springer inåt igen. Men strax innan han sprungit för långt för att se mig så vänder han sig om och vinkar till mig "baibai" (bye bye) och om jag inte svarar på studs så ropar han "mamma, baibai!"  Gullunge!

Dom giver en så mycket lycka dom små liven, även om det som sagt inte alltid är lätt eller alltid roligt, så överväger dom tillfällen man har där det är helt underbart dom få som ej är så underbar. Dom underbara är fler och dom är nå enormt underbara när dom är det. Fan, jag är helt förälskad i min son! Så oerhört gullig, rolig och underbar liten kille.

Förövrigt så älskar jag även min Johannes så himla mycket. Även om det inte alltid går vår väg så ordnar vi alltid till det. Vi har gått genom mycket och kommer kunna gå genom mycket mer. Vi växer allt starkare tillsammans, vilket gör mig så fruktansvärt glad.. för med dig mår jag bra och tillsammans med dig känns allting lite lättare. Du är min sanna kärlek och jag älskar att få uppleva allt det jag upplever med dig. Du har väckt så mycket inom mig och jag har fått känt på saker jag aldrig tidigare känt. Tack för att du är du och för att du är min! <3

Såg även någon lista som går, kanske ska göra ett försök på den då?

Dag 01 – Presentera mig själv

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Mitt namn är Josefine Norgren, jag är 19 år.

1991-06-09 föddes jag på Hudiksvalls BB. Jag var en lagomt stor tös på 3680 gram och 50 cm lång. Blond, blåögd och helvild - beskriver väl mig som liten. Jag har gått i skolan på Bergviksskolan, 1-första terminen i 8:an. Jag gick därefter andra terminen i Bollnäs på Granbergsskolan. Gick därefter 9:an på Bergviksskolan och sedan gick jag om 9:an i Bollnäs på Granbergsskolan. Jag gick IV på Torsberg, men fick strax innan skolstarten reda på att jag var gravid. Så jag gick från skolstart till alldeles i början på mars. Men betygen var klar och allt jag var tvungen att vara klar med var klart. Jag födde därefter en helt otroligt underbar son den 13:e mars 2009 - Melvin Norgren! Idag bor jag på Stamvägen tillsammans med min pojkvän sedan två år tillbaka. Pojkvän allså, till Stamvägen flyttade vi i sept -10. Johannes Tjernberg heter han, pojkvännen. Med oss bor givetvis Melvin och även Johannes son William varannan helg. Jag jobbar sedan ett halvår tillbaka på Teleperformance.

Ca en månad efter min 14 års dag så gick min pappa bort, jag och min dåvarande bästa kompis Amanda Derksen hade varit nere på stan för att hyra film och köpa godis. Vi laddade inför Bergviksmarknaden. När vi hade hyrt film och köpt godis och var påväg hem så fick jag ett samtal av min mamma. Av rösten att dömma så var hon lite lätt panikslagen. Hon sa åt mig att stanna där jag var för att invänta henne. Jag minns att jag sa till henne att jag alldeles strax var hemma så jag sa att jag går hem och väntar. Nu är rösten väldigt laddad, nej utbrister hon. Vänta där du är, jag kommer alldeles strax. Jag tyckte hon var helknäpp, men vilken 14 åring tycker inte att sina föräldrar är knäpp. Jag väntade iallafall, jag sa att min vän Amanda att dom säkert köpt ett hus. Eller kanske en bil, jag börjar bygga upp en känsla av något lyckosamt. Jag minns lyckoruset jag kände. Vi stod still på den plats vi var när mamma ringde, jag väntade förväntansfullt. Jag ser en fin bil åka förbi och ur kliver två väldigt välklädda män, jag hånade dom lite till min vän. Vem går klädd i kostym och hela faderullan i lilla Söderhamn mitt på dagen. Jag tycker mig se att dom går hem till vårt hus, men antog att jag såg fel. Någonstans inom mig kände jag endå en oro. Vad var det nu som stod på? Var min tanke, men släppte det. En minut kommer min mamma och hennes dåvarande kille, mamma kliver ur och ber hennes dåvarande kille ta min cykel och mina saker. Hon tar mig till kanten av vägen och säger "Josefine, pappa har dött". Jag ser hur hennes ögon blir blanka, jag ser hur gråten är nära. Året innan detta fick vi hem min morfar som bott i Afrika i ca 30 år väldigt sjuk. Han hade fått en Stroke och blev halvsidesförlamad. Han fick även epilepsi och ja, han är och var väldig sjuk. Så min tanke var då givetvis inte att min 34 åriga pappa skulle ha dött. Jag tog såklart för givet att det var mammas pappa som hade dött. Alltså min morfar. Jag klappar min mamma på axeln, då jag bara träffat min morfar kanske två gånger så känns detta inte speciellt jobbigt för min del. Jag lider med min mamma, så var min tanke. Jag förstod inte varför jag var tvungen att stanna där jag var för att höra detta, jag förstår inte heller varför mamma åkte ifrån Mohed för att berätta detta.  Antagligen var detta väldigt jobbigt för mamma och ville dela detta med mig, jag minns att jag hann tänka såhär. Mamma säger sedan "Nej, Josefine. Din pappa! Din pappa Hans!" Det tar mig en stund att förstå och sedan minns jag inte speciellt mycket. Det blev ingen Bergviksmarkad för oss. Det hela kändes väldigt overkligt då jag pratade med pappa strax innan angående mat och pengar.

Detta har jag burit med mig och inte mått speciellt bra pga. Så av den anledningen har skolan blivit lidandes. Ingenting fungerade som det skulle. Jag tänker inte gå in mer på det, hur som helst så kändes det inte som att livet hade en sån stor mening tills jag fick reda på att jag var gravid. Att jag träffade Johannes och fick Melvin har förändrat mitt liv och helt klart gjort det till något helt otroligt. Jag älskar varje ögonblick av livet idag.

Det är väl jag det, jag hade inte varit jag idag om det inte vore för allt detta. Allt ont bär något gott med sig, är kanske felaktigt uttryck då jag inte på något sett glömt min pappa eller känner att det är okej på något sett. Men jag har lärt mig att leva med det, jag accepterar situationen.

Listans fortsättning kommer väl att komma, antar jag. Hoppas ni lärt känna mig bättre och att ni fått mer insyn i mitt liv och vardag.

Godnatt och hej så länge!

Som rubriken lyder så har det inte gått något vidare med updateringen som jag utlovade. Jag vet inte varför jag inte kan ta mig tid att skriva en sväng. Men det verkar lurt att det inte blir bättre än såhär.

Hur som, vi kör väl en snabb genomgång på tiden som varit.

Fre 19:e; Var hemma, myste med familjen. Jobbade till fem också.

Lör 20:e; Var på kalas i Mo, då lillebror fyllde 13 år den 18:e. Han fick några kallsingar, en klippning och några hundra av oss. Han var nöjd, då det enda han önskade sig var en klippning av Anna eller en tv. Och klippningen fick det bli!

Sön 21:a; Var på kalas i Sandarne då min kusin Kristoffer fyllde 20 år. Det var mycket skoj att träffa honom igen, han bor nämligen i typ Skåne numera så vi ses väldigt sällan. Det är för visso alltid mysigt när man samlas sådär allihopa. Det blir så sällan..

Mån 22:a; Jobbade 8.00-17.00 åkte hem och gav Melle mat och lekte lite med honom.  Upptäckte att min son är ruskigt duktig att bygga pussel. Lade honom och åt kvällsfika med min mor.

Tis 23:e; Jobbade 8.00-17-00 åkte hem och inväntade min mor och lillebror. Min mor åkte hem en sväng för att hämta lite saker och min lillebror tränade. Så jag gav i vanlig ordning M mat och så lekte vi lite. Sedan städade jag och diskade. Vi åt och kollade på tv när dom kom.

Ons 24:e; Jobbade 8.00-10.00 sedan ringde dom ifrån dagis och meddelade att lilleman hade feber och var mycket missnöjd. Åkte och hämtade honom och handlade lite mat. Sedan åkte vi hem och sov en stund, vaknade sedan vid 3 tiden och åt då lite mat och sedan hämtade vi Elin. Vi åkte sedan och köpte en termometer. Sedan hämtade vi min mor och sen skjutsade mamma hem mig, M och E. Vi lekte lite och vid halv åtta lade jag M och vid åtta åkte E hem. Jag plockade undan lite och så åt jag mackor och oboy sedan gick jag och la mig.

Tors 25:e; Åkte och klippte mig hos Anna, sedan åkte vi hem och M sov en stund. Jag städa under tiden och så gjorde jag lite mat i väntan på att Johannes skulle komma hem. Korvstroganoff blev det. Vi åkte sedan och handlade lite till och sedan lade vi M och vi tjockade i oss lite chips och sånt till Robinsson.

Fre (idag); Vi åt luch och efter det så gick vi ner på stan för att handla lite mat, men det blev istället tre tröjor till Johannes och två tröjor till mig. Det blev såklart mat också. Sedan åkte vi hem och M fick pannkaka och så lekte vi lite. Sedan lade jag honom och nu kom min man precis hem med lite god mat ifrån pizzerian i Stugsund.

Så nu har jag inte längre tid med detta, vad som händer resten av helgen är oklart. Antagligen inte speciellt mycket då jag blivit skit förkyld. Men vi får se..

Hej så länge!