Hur man ska börja ett inlägg är alltid rätt svårt, så nu kör jag bara. Ännu en gång så är det längesen jag skrev, det blir bara så helt enkelt. Jag har inte tid att skriva och antagligen så är intresset för litet i dagsläget. Kanske är läge att lägga ner denna blogg?

Hur som helst så har både jag och Melvin varit sjuk under en längre period, Melvin hade sin första feberfria dag i onsdags, efter att ha haft feber i 12 dagar. Det började alltså torsdagen den 10:e mars med feber, då var tempen strax under 38 grader. Så hade han det till torsdagen efter, alltså den 17:e,  då hade han 39-40 grader och hade det tills på måndagen den 21:a. Där emellan så har vi även varit mycket förkylda och Melvin fick en förjävlig hosta. Hostar gör han lite än idag, men inte alls lika mycket och lika hårt (eller vad man ska kalla det). Jag blev sjuk förra helgen, feber och sjukt förkyld. Efter ca två dagar in på febern fick jag även en förjävlig hosta. Den sitter kvar än idag och jag är fortfarande förkyld. Har nog ingen feber idag, har ej tagit någon.. Men känner mig oerhört opigg i kroppen ändock. Jag är trött hela tiden, vill bara sova. Orkar ingenting heller för den delen.

Förövrigt har det inte hänt något speciellt, vi har mest bara varit hemma och snorat. Men nu hoppas jag att det ger med sig, orkar inte sitta hemma mer..

Jag har inte så mycket mer att berätta om i dagsläget, Melvin är värsta trotsungen. Han testar alla gränser som går att testa. Han blir så arg när saker och ting inte går som han vill och när han inte får som han vill. Helt otroligt att en sådan liten människa kan ha en sån förjävla stor vilja.

Han är även hos sin pappa en dag varannan helg nu, vilket fungerar sådär. Han är lite halv knasig när han kommer hem, med det går över på några dagar.

I morse när jag vaknade (halv nio) satt Melvin och William i vardagsrummet och kollade på Cartoon Network, vilket gjode mig MYCKET förvånad då jag lade Melvin i spjälsängen igår kväll då han varit i Bollnäs och brukar vara halvknasig på nätterna efter det. Men han hade lyckats klättra ur på något vänster. Idag visade han hur, han lutar magen emot kanten och så tippar han över till den andra sängen. Så idag monteras spjälsängen bort.. Livsfarligt att han gör som han gör ju, han kan ju bryta nacken eller vad som helst. Usch!

Nu ska jag sysselsätta min otroligt rastlösa son en stund..

På återseende!