Ja, då var det längesen igen. Det blir alltid såhär, är en riktig periodare har jag märkt. Hur som helst, ska försöka att sammanfatta dom lite viktigare delarna sedan sist (dom jag kommer ihåg dvs)

Melvin har varit sjuk mest hela tiden, det verkar aldrig vilja ge med dig. Han är klen och febrig till och från. Vilket börjar bli oerhört tråkigt vid det här laget, inte för att det är något han kan göra något åt. Men vafan, nu räcker det väl!

Förövrigt har han också hunnit med att fylla 2 år, vilket såklart känns lite halv konstigt. Känns inte riktigt som att det gått så lång tid, man blir lite halvt rädd faktiskt. Kommer det fortsätta i denna takt står det ju fan inte på förrän man är ute och letar moped istället för trehjuling. Det är lite smått skrämmande måste jag säga. Tur är det väl att även jag bli äldre med tiden.

Som jag säkert skrivit vid ett flertal tillfällen så har Melvin alltid jätte duktig på att lägga sig och sova. Det har aldrig varit några problem att lägga honom i hans rum. Det är heller aldrig en kamp, han sover efter ca 5-10 min efter det att man lagt honom. Han har även varit JÄTTE duktig på att lägga sig i växar-sängen. Han har vissa gånger gått upp 2 gånger eller sådär. Men somnar sedan utan vidare problem. Men nu, denna vecka så är det ett HELVETE att lägga honom. Han skriker så att han håller på och kräks, helt hysterisk. Ingenting duger heller, det enda han vill är att vara uppe med med, kolla på tv, vilket jag såklart inte tillåter. Men jag vet inte varför det är på detta vis, det är så oerhört konstigt med tanke på att han verkligen varit sjukt duktig på att lägga sig tidigare. Det finns ingenting som är nytt för honom, jag menar flytt eller liknande. Vi bor på samma ställe, jag jobbar som jag gjort tidigare, vi bor samma människor under detta tak som vi gjort hela tiden. Ingenting är annorlunda, förutom hans sovrutin. För den verkar liksom inte existera överhuvudtaget längre. Det gör ont i mig, jag vill inte ge med mig heller för då blir det en ny rutin. Han behöver sova och kan inte vara vaken till halv nio eller liknande. Vad gör man? Gör man rätt i att försöka trösta honom i sängen och inte låta honom gå ut ifrån rummet? (bara för att klargöra, jag låter honom inte ligga och gråta hysteriskt till sömns. Jag står inne med honom och försöker trösta honom och går inte förrän han slutat gråta)

Jag vet inte hur man gör, för att göra rätt? Är tacksam för alla tips och knep, för nu börjar mamma hjärtat att brista.

Har hållt i på ca en timme för att få honom i säng nu, har suttit där inne bredvid sängen och försökt trösta honom. Men det finns inte mycket som hjälper. Stojade lite med honom och så gick jag ut efter det, sedan dess har han ej gråtit. Han ropade för ca 15 min sedan, svarade honom men fick inget tillbaka. Sedan dess har han inte ljudat ett dugg. Ska in och kolla till honom nu, sedan ska jag kolla på tv och sova. Är så trött hela tiden numera, vet inte vad det är. Kan bero på att jag har sådan huvudvärk hela tiden och sover halv taskigt pga den. Hur som, på återseende gott folk.

Godnatt med er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken lyder så var det ju ett tag sedan det var någon form av aktivitet på denna blogg. Har liksom tappat stinget, har inte så mycket att skriva om så det känns enformigt att skriva och skriva.   Men ska köra en snabb updatering om liv...

Borde förmodligen börja inlägget med att skriva något i stil med "Ja, nu har det väldigt längesen igen då". Men hoppar det denna gång, dom som läser bloggen vet att det var VÄLDIGT längesen jag uppdaterade. Borde sedan fortsätta med något i stil med ...

I fredags gick jag, Johannes och Melvin ner på stan. Melvin lekte i lekparken och så åt vi en varsin glass i det fina vädret. Efter ca 2 timmar gick vi hemåt för att göra lite lunch, påväg hem ringde en vän till Johannes och ville följa med hem. Så v...

Detta inlägg blir inte speciellt intressant eller långt, har inget att skriva om egentligen.   Melvin har fortfarande feber, haft det hela veckan. Det är så ledasamt att det alltid är något, är inte han sjuk så är jag och tvärtom. Det börjar bli ...

Fick en kommentar där en tjej efterfrågar fler bilder, skriver ju så sällan men ska absolut försöka lägga upp någon bild vid varje inlägg. Denna kommentar är det första livstecknet på länge, det händer inte mycket på denna blogg inte.. hmpf!   Hu...