Konstigt nog så är det en sån där period nu då jag saknar pappa jätte mycket, vilket kommer lite i ofas. Det brukar vara vid födelsedagar, årsdagar, eller andra stora grejor. Men det kom nu, kanske är det i efterhand på hans födelsedag och 4 års dagen. Men det är väldigt olikt hur jag brukar känna mig, jag har bara en känsla inom mig. Annars brukar det vara rätt uppenbart att det faktiskt inte är som det ska, men det är som det ska nu. Jag tycker inte att det är fullt lika jobbigt längre. Jag vet inte om det beror på att jag inte vill gå runt och deppa dagar i ända för Melvins skull eller om det helt enkelt beror på att jag kommit till ett skede i livet då det faktiskt är mer okej. Hur som helst så tycker jag mer om den här känslan än dom tidigare, det känns som att all denna tid av dåligt välmåeende kommer till någon nytta nu då jag inte alls mår så dåligt. Jag mår allvarligt talat väldigt bra idag! Med det menar jag inte att jag inte saknar pappa, eller att jag mest av allt skulle vilja ha honom vid liv. Men jag kan åtminstone ha ett fullt funktionellt liv och det är det jag kämpat för i dess år. Jag har med andra ord uppnått mitt mål, jag accepterar situationen och det är mer okej.

Jag stressar däremot upp mig över massa saker som jag idag inte kan rå på hur mycket jag än vill, det drar ner mig aningen, och jag blir så arg på mig själv för att jag går runt och tänker på alla dessa saker som jag ändå inte kan ordna. Det finns ingenting jag/vi kan göra och det är antagligen det som gör att det känns så hopplöst. Det känns som vi står här och trampar och att vi kommer göra det resten utav våra liv. Riktigt så illa är verkligheten antagligen inte, men det känns så. Vilket är frustrerande och ledsamt. Jag vill ha det annorlunda och jag vill bo annorlunda. Det finns så mycket jag skulle vilja göra annorlunda idag. Tur att man har lille Melvin som får en att se dagen, inte morgondagen. Tur att jag har honom överhuvudtaget, han är så betydelsefull! Han är mitt allt.

Tacka vet jag Johannes också, många gånger vet jag inte om jag skulle ha orkar eller klarat av många saker utan honom. Det är en sån trygghet att ha honom vid min sida, jag vet att med honom bredvid mig klarar jag det mesta. Jag vet även att så länge han och jag är tillsammans klarar vi av allt! Trots alla motgångar står vi ju bredvid varandra idag, så jag tror verkligen att vi kommer kunna möta många fler och ändå gå tillsammans efteråt. Det känns verkligen som att jag funnit min Mr. Right. Det känns så fruktansvärt bra, även om vi har våra twister och vi bråkar och tjafsar. Det är precis såhär jag vill att mitt liv ska se ut, tillsammans med Melvin, Johannes och William! Dom är min trygghet, mina favoriter och mina skatter!

Det blev mycket känslor denna dag, men ibland behöver man faktiskt släppa en sådan bomb. Och det kändes som att det var läge idag. Nu ska jag byta på Skrutten och sen lägga honom. Ska diska, plocka lite och duscha medan han sover. Sen har jag rätt mycket att uträtta senare, som inte heller känns fullt så roligt. Men det är ett måste för oss alla! Jag talar lite i gåtor också, men det känns som ett nederlag att tala om allt. Så struntar därför i det, ni får ta dom här gåtorna och klura på dem.

På återseende.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken lyder så var det ju ett tag sedan det var någon form av aktivitet på denna blogg. Har liksom tappat stinget, har inte så mycket att skriva om så det känns enformigt att skriva och skriva.   Men ska köra en snabb updatering om liv...

Borde förmodligen börja inlägget med att skriva något i stil med "Ja, nu har det väldigt längesen igen då". Men hoppar det denna gång, dom som läser bloggen vet att det var VÄLDIGT längesen jag uppdaterade. Borde sedan fortsätta med något i stil med ...

I fredags gick jag, Johannes och Melvin ner på stan. Melvin lekte i lekparken och så åt vi en varsin glass i det fina vädret. Efter ca 2 timmar gick vi hemåt för att göra lite lunch, påväg hem ringde en vän till Johannes och ville följa med hem. Så v...

Detta inlägg blir inte speciellt intressant eller långt, har inget att skriva om egentligen.   Melvin har fortfarande feber, haft det hela veckan. Det är så ledasamt att det alltid är något, är inte han sjuk så är jag och tvärtom. Det börjar bli ...

Fick en kommentar där en tjej efterfrågar fler bilder, skriver ju så sällan men ska absolut försöka lägga upp någon bild vid varje inlägg. Denna kommentar är det första livstecknet på länge, det händer inte mycket på denna blogg inte.. hmpf!   Hu...